Trots ett stort engagemang upplever många unga i Sverige idag hinder för att ta sig in på arbetsmarknaden. Ungdomsarbetslösheten är fortsatt hög, särskilt i jämförelse med andra nordiska länder. Unga med utländsk bakgrund är överrepresenterade bland dem som varken arbetar eller studerar.
Vad är det som gör inträdet i arbetslivet så svårt? För att få svar har vi pratat med 15 av våra unga inkluderingsledare och koordinatorer. Genom deras röster får vi en bild av vardagsutmaningar, orättvisa krav och ett system som inte är byggt för att inkludera. Men de berättar också om konkreta lösningar för att fler unga ska känna framtidshopp och få en rättvis chans in i sitt första jobb.
Vilka är de viktigaste faktorerna för en ung persons villkor på arbetsmarknaden idag?
Dagens arbetsmarknad ställer orimliga krav på unga, vilket skapar en paradox där de förväntas ha erfarenhet som de ännu inte kan ha. Det tycker våra unga inkluderingsledare som reflekterar om frågan. Att kontakter och sociala nätverk ofta avgör möjligheten att komma in i vissa branscher skapar ojämlikhet och utestängning för de som inte har tillgång till rätt nätverk. Språkbarriärer, särskilt för nyanlända, och föräldrars restriktioner eller oro kring tider deras barn vistas ute och aktiviteter, kan ytterligare begränsa ungas möjligheter, berättar inkluderingsledarna.
Det finns även praktiska svårigheter i att hitta och söka jobb. Det handlar inte bara om att skriva ett bra CV eller gå på intervjuer, utan om att förstå hela processen – inklusive hur man bygger kontakter och hur man får relevant erfarenhet. Alessa, som jobbar som koordinator berättar:
Jag känner en kille som sökt typ 20 jobb. Antingen har han inte fått svar eller blivit nekad. Han uttrycker att han inte känner att han har en chans.
Hur påverkas ungas möjligheter i livet i övrigt av att inte vara etablerad på arbetsmarknaden?
Bristande etablering på arbetsmarknaden påverkar ungas psykiska hälsa i väldigt stora drag. Många av de vi pratat med beskriver hur stress och oro inför vuxenlivet ökar, samtidigt som självförtroendet sjunker när man gång på gång möts av avslag eller blir utestängd från möjligheter. Den ekonomiska osäkerheten skapar begränsningar i vardagen och hindrar unga från att delta i meningsfulla aktiviteter, vilket i sin tur kan leda till social isolering, berättar de.
Även press från familjen spelar in. Vissa ungdomar upplever att deras föräldrar ofta stressar dem att skaffa arbete eller bidra ekonomiskt, vilket kan öka känslan av otillräcklighet. Våra inkluderingsledare lyfter även en koppling mellan arbetsmarknadsutsatthet och motivationen att ta sina studier vidare. När unga upplever att det är svårt att ens komma in på arbetsmarknaden, minskar motivationen att plugga vidare. Skolan ger inte alltid den vägledning och förberedelse som krävs, vilket gör att många unga tappar hoppet, berättar ledarna.
Vad krävs för att förbättra arbetsmarknaden för unga?
Förändring kräver både strukturella och kulturella insatser. Arbetsgivare behöver satsa på unga, ha tålamod och ge dem möjlighet att utvecklas, snarare än att enbart värdera tidigare erfarenhet. Våra inkluderingsledare vill se en arbetsmarknad som tror på ungas potential och som erbjuder första erfarenheter, praktikplatser och handledning.
Här spelar även skolan en central roll. Ledarna uttrycker att skolans vägledning ofta är otillräcklig, särskilt när det gäller praktiska färdigheter som att skriva CV, söka jobb och bygga nätverk. Lärare kan göra stor skillnad genom att skapa hopp, pusha för engagemang och stötta dem som har det extra kämpigt.
Skolan lär inte alltid ut hur man söker ett jobb, hur man får kontakter. Unga behöver mer vägledning av vuxna här, berättar Najiba, en av våra unga koordinatorer.
Samtidigt är det viktigt att bygga motivation och arbetslivsförståelse redan från tidig ålder. Ungdomarna betonar att arbetsmarknaden idag är snabb och krävande, och att skolan måste ge realistiska förväntningar och verktyg för att unga ska kunna etablera sig framgångsrikt.
Att inte vara etablerad på arbetsmarknaden gör att man lätt känner sig utanför. Man jämför sig med andra, börjar tvivla på sig själv och tappar motivationen. Det finns så mycket driv och vilja bland unga, men det räcker inte alltid när systemet ser förbi vissa individer, berättar Juweria, inkluderingsledare på Right By Me.
Om Right By Me:s unga inkluderingsledare:
Right By Me:s inkluderingsledare är unga förändringsaktörer som hjälper arbetsgivare att bli bättre på mångfald och inkludering. Ledarna arbetar för att fler röster ska höras i rum som ofta är stängda. Tillsammans utmanar de normer och inspirerar företag och samhället att se nya perspektiv. Projektet Unga inkluderingledare genomförs med stöd från Allmänna arvsfonden.
Är du arbetsgivare och vill bidra till att skapa meningsfull sysselsättning för unga? Maila projektledaren Pauline på Pauline@rightbyme.se