Mubarik Saalan, 21 år från Somalia, kom till Sverige 2017. Sedan 2023 har han byggt förtroende som ungdomsledare på Right By Me genom att möta unga där de är. När han fick ansvaret att koordinera projektet ”Äkta Snack”, finansierat av Folkhälsomyndigheten, använde han sin egen erfarenhet av utanförskap till drivkraft. Under fyra månader har han i projektet nått 90 unga killar och skapat utrymme för samtal om ofrivillig ensamhet.
Ett utbrett stigma
Ofrivillig ensamhet är ett allvarligt och starkt tabubelagt problem bland många unga män med utländsk bakgrund. När Mubarik började som ledare i Right By Me stod det klart för honom: ensamheten han sett i sin närhet fanns överallt bland de unga han träffade.
”De bar på känslor de aldrig vågade dela” berättar han. Insikten drev honom och andra killar i organisationen att starta killhäng – en plats där man kunde öppna upp för samtal om känslor och manliga normer.
Enligt Mubarik bär många på en dubbel börda med en utsatt livssituation och ett kulturellt ideal som förbjuder svaghet. I miljöer präglade av sociala och ekonomiska utmaningar kan den outtalade ohälsan få allvarliga följder – något som många unga själva bevittnat i sina nätverk.
I projektansökan som blev startpunkten för ”Äkta snack” genomfördes fokusgrupper där killarna beskrev tanken på att prata öppet om känslor som att ”hoppa från högsta våningen”. Samtidigt finns ett stort undertryckt behov av att dela det som väger tungt, något som blivit extra tydligt under projektets gång. Många deltagare vittnar om starka barriärer mot att prata med vänner eller familj, och att söka sig till den etablerade vården ses av många inte som ett alternativ. Konsekvensen kan bli emotionell ensamhet och isolering.
Det är ur denna problembild som projektet tagit avstamp.
Metoden grundar sig i gemenskap
För att bryta mönstret krävs tydliga spelregler. “Äkta snack” bygger på en beprövad introduktion, vässad genom åren i organisationen, där tre principer är heliga: respekt, aktivt lyssnande och ett samförstånd om att ingen ska utsättas för negativa kommentarer när känsliga ämnen tas upp. Det här är grunden för all trygghet, betonar Mubarik.
”Vi vet att många bär på erfarenheter av det motsatta. Här ska de känna sig säkra på att bemötas med respekt när de öppnar upp.”
En typisk kväll kan börja med Fifa-spel, fysisk aktivitet eller socialt häng. Det är ofta grupper på femton till tjugo unga killar med olika bakgrunder, åldrar och historier som samlats i samma lokal. Många känner redan varandra från tidigare aktiviteter. Syftet är enkelt: att bygga förtroende, gemenskap och bryta isen inför samtalen.
”Ingången är att locka med aktiviteter de gillar. Att börja med samtal om ensamhet skulle inte fungera,” säger Mubarik.
Först när gemenskapen är etablerad kommer nästa steg där de kan öppna upp för samtalen.
Samtalen – om förebildskap och mod
Vid samtalsborden råder en inarbetad respekt. Alla får tala till punkt, alla blir tillfrågade. För vissa tar det tid. För andra flyter orden lättare nu.
”Det kändes som att något tungt släppte från axlarna. Ett tryck jag bar på bara försvann,” berättar en deltagare.
Kraften här är ingen slump. Fem utbildade samtalsledare i åldrarna 19 till 24, alla med egna erfarenheter av utanförskap – leder grupperna. När de säger ”Jag förstår. Jag har varit där,” är det ingen tom fras. Det är en inbjudan att sluta hålla andan. Skammen i att bära på sina egna ”ärr” minskar när den som sitter mittemot visar sina. Samtalet förskjuts – från att handla om dem, till en delad historia. Den här typen av förtroende kan inte skapas utifrån en manual. Den måste födas ur identifikation.
Om vikten av att ha gått i någons skor
Mubarik vet vad som krävs i arbetet, av den enkla anledningen att han själv stått precis där.
”Jag var en osäker kille som inte visste mitt värde. Jag var ensam. Kämpade med språket och med rasism. Varje gång jag samlade kraft att berätta hur jag mådde, fick jag höra: ’Bror, du är man, du är stark.’ Det gjorde mig inte starkare, det isolerade mig mer,” berättar han.
Vändpunkten kom 2022 när han hittade Right By Me.
”Där hörde jag hemma. De såg något i mig som jag inte själv vågade se.”
Från deltagare blev han ledare, och såg ett stort behov runtomkring honom: att skapa en trygg plats där killar kunde prata öppet om känslor och sårbarhet. Därför vet han att det ibland krävs ett envist ”tjat” – ett SMS till, en påminnelse till.
”Det var hans tjat som fick mig att komma,” säger en deltagare.
För Mubarik och andra ledare i Right By Me är det här ett löfte: ”Jag ger inte upp på dig. Jag finns här.” En uthållighet som bara kommer från någon som själv har känt frånvaron av just det löftet.
Gemenskap och normer
Projektets siffror talar ett tydligt språk: uppemot 95 killar har nåtts på bara fyra månader. Siffrorna är viktiga – men förändringen sitter i berättelserna:
”Manlighet handlar inte om att vara hård. Det handlar om att vara ärlig.”
”Vi har skapat bonding. Jag har fått massa vänner här.”
”Vem har sagt att grabbar inte kan öppna upp sig?”
Det handlar inte om att fylla platser, utan om att möta grundläggande behov: att bli sedd, hörd och värd att investera i – för vissa för första gången sedan de satte sin fot i Sverige.
Resultatet och framtiden
Mubarik är tydlig med hur han ser en framtid med metoden.
“På ca fyra månader har vi nått så många, behovet finns där ute. Nästa steg vill vi fokusera 100 procent på de här killarnas utveckling, då kommer det att sprida sig i deras nätverk. Vi kan ändra på de manliga normerna som hindrar oss från att visa sårbarhet – och bryta ensamheten för många. Vi hör ofta att unga är framtiden och att vi är förebilder. Det här är första steget, genom att ge oss chansen kan vi få ännu fler killar att mötas på det här sättet.”
Cirkeln är sluten. Mubarik som en gång sökte en plats att höra hemma har nu byggt den platsen åt andra. Vägen mot ett samhälle med mindre ensamhet är inte mer komplicerad än så: lyssna på och satsa på dem som redan vet vägen.
Hanna Gradin, Kommunikationsstrateg, i samtal med Mubarik Salaan, projektkoordinator.