Fler tjejer i rörelse – vad krävs för att sänka trösklarna?

Tjejer med utländsk bakgrund deltar i idrott i lägre utsträckning än andra grupper. Bakom siffrorna finns inte en enskild förklaring, utan flera trösklar som kan förstärka varandra. Inom Jämlik Hälsa arbetar Right By Me med några av de faktorer som forskning pekar ut som viktiga: tillit, tillgänglighet, prestationsfrihet, delaktighet och unga förebilder. I Hagsätra visar aktivitetsledaren Mahalah Ibrahim hur det kan se ut i praktiken.

”Som ung fick jag aldrig chansen att idrotta och vara mig själv. Idag vill jag vara den ledare jag själv saknade – en som gör det enkelt för tjejer att komma som de är, våga prova, skratta, misslyckas och växa.”

Alla unga har inte samma väg till rörelse

De flesta unga i Sverige är nöjda med sin fritid. Men möjligheterna att delta är inte jämlikt fördelade.

MUCF rapport Från tonår till vuxenliv – ungas fritid 13–25 år visar att deltagandet i föreningsidrott minskar kraftigt under ungdomsåren. Bland 13–15-åringar idrottar 72 procent i en förening varje vecka. Bland 20–25-åringar är motsvarande andel 19 procent.

MUCF samlade uppföljning av ungas levnadsvillkor visar också tydliga skillnader mellan grupper. Särskilt tjejer med utländsk bakgrund deltar i idrott i lägre utsträckning än andra grupper.

Forskningen pekar inte på en enda förklaring. Normer kring kön, kropp och tillhörighet kan spela roll, liksom ekonomi, tillgänglighet, information, tidsbrist och upplevelsen av att inte passa in. För tjejer kan stress och prestationskrav i vardagen dessutom påverka både tid och ork att delta.

Det betyder också att det inte finns en lösning.

För att fler ska hitta sin väg till rörelse behöver vi förstå vad som faktiskt står i vägen – och bygga verksamhet därefter.

När tillit och igenkänning sänker tröskeln

När Mahalah kom till Sverige satt hon mycket hemma. Där hon växte upp hade hon själv inte haft möjlighet att spela fotboll eller idrotta.

När en vän berättade att det fanns aktiviteter bestämde hon sig för att prova. Men första gången var mycket nytt: språket, människorna och själva idrotten.

– Jag hade aldrig tränat tidigare och tyckte att det var svårt. Jag kunde inte svenska, men min ledare visade med tecken och kroppsspråk vad jag skulle göra. Sakta började jag känna att jag hörde hemma där.

Den erfarenheten bär hon med sig idag.

För inom vår metod för en jämlik hälsa räcker det inte att en aktivitet formellt är öppen. Den behöver också kännas möjlig att kliva in i.

Där spelar unga ledare en viktig roll. Att mötas av någon som är närmare en själv i ålder och som man kan känna igen sig i kan göra avståndet till ett nytt sammanhang mindre. Ledaren blir inte bara den som håller i aktiviteten, utan också någon som visar: det finns en plats för dig här.

Mahalah vet själv vad det kan betyda. Idag är det hon som ringer en tjej som tvekar, möter den som är ny och bygger relationer med både deltagare och föräldrar.

Förebildskapet blir på så sätt en del av vägen in. En ung person ser någon hon kan identifiera sig med – och kan samtidigt börja föreställa sig vad hon själv skulle kunna bli.

När du inte behöver kunna för att få vara med

Trygghet handlar också om vad som förväntas av dig när du väl har kommit.

Prestationsfrihet är en av våra grundbultar. Du behöver inte ha tränat tidigare, förstå övningen direkt eller ha några förkunskaper för att få vara med.

Det är särskilt viktigt när den som kommer kanske redan bär på en känsla av att idrott inte riktigt är en plats för henne.

Mahalah leder bland annat en grupp med tjejer i åldern 12–14 år. Aktiviteterna formas efter deras ålder, önskemål och förutsättningar – och rörelse behöver inte alltid se ut som ett traditionellt träningspass. Fotboll och andra idrotter blandas med lekar där alla kan delta på sin nivå.

En av gruppens favoriter är ”Mahalah sover”. Tjejerna möblerar om i hallen, släcker lampan och gömmer sig medan Mahalah ”sover”.

– Det låter enkelt, men alla skrattar, alla deltar och ingen behöver vara ”bra” för att få vara med. Det är i de där små stunderna som relationerna växer som mest.

När kravet på prestation minskar händer något viktigt. Det blir möjligt att prova utan att först behöva bevisa att man kan. För tjejer som befinner sig i början av tonåren kan ett lekfullt och prestationsfritt sammanhang också ge utrymme att upptäcka rörelse på egna villkor.

Att misslyckas blir mindre farligt. Rörelse kan få vara lekfullt. Och den som först stod bredvid kan upptäcka att det faktiskt är roligt att vara med.

När praktiska trösklar tas på allvar

MUCF pekar också på mer konkreta hinder för ungas fritid, bland annat ekonomi och tillgänglighet.

Hos oss är aktiviteterna gratis. Det finns inga krav på särskilda kläder eller skor. Ingen måste delta i allt.

Det kan låta som små detaljer. Men om målet är att fler unga ska kunna vara fysiskt aktiva spelar villkoren runt aktiviteten lika stor roll som aktiviteten i sig.

Mahalah vet dessutom att informationen måste nå både tjejerna och människorna omkring dem. Därför är kontakten med föräldrar en del av hennes arbete.

Att sänka trösklar handlar alltså inte bara om vad som händer i hallen. Det handlar också om vad som krävs för att över huvud taget kunna och vilja ta sig dit.

När unga får vara med och forma

Det finns ytterligare en fråga: vem bestämmer hur aktiviteten ska se ut?

På Right By Me leder unga förändringen. Det betyder bland annat att unga aktivitetsledare leder andra unga – men också att deltagarna får möjlighet att påverka själva verksamheten.

Mahalah upptäckte det tidigt.I början planerade hon aktiviteterna ungefär som hon trodde att ett träningspass skulle se ut: fotboll ena veckan, basket nästa.

Sedan märkte hon att tjejerna började tröttna. Så hon frågade dem vad de ville göra.

Idag skriver hon ner deras idéer och favoritaktiviteter i en bok. Genom ”veckans röst” får en tjej i taget extra utrymme att föreslå och påverka.

Att unga får påverka är alltså inte något som läggs till när verksamheten redan är färdig. Det är en del av hur den formas.

Och över tid ser Mahalah vad som händer.

Tjejer som först varit tysta börjar uttrycka vad de tycker. De kommer med egna idéer och tar mer plats. En tjej som tidigare brukade säga att hon inte vågade är idag en av de mest aktiva i gruppen.

Från forskning till praktik

MUCF bedömer att arbetet för att främja rörelse och deltagande behöver fortsätta stärkas, särskilt för grupper som deltar i lägre utsträckning. Myndigheten har också anslutit sig till den nationella kraftsamlingen för ett mer rörelsefrämjande samhälle.

För Right By Me pekar kunskapsläget mot något vi också ser i praktiken:

Det räcker inte alltid att erbjuda en aktivitet. Förutsättningarna runt omkring avgör vem som faktiskt kan och vill delta.

När forskning pekar på otrygghet och känslan av att inte passa in, bygger vi relationer och arbetar med unga förebilder.

När prestationskrav riskerar att bli en tröskel, skapar vi sammanhang där du inte behöver kunna för att få vara med.

När ekonomi och praktiska hinder begränsar deltagandet, erbjuder vi kostnadsfria aktiviteter med låga krav på utrustning.

När unga efterfrågar aktiviteter som passar deras liv och intressen, låter vi unga själva vara med och forma verksamheten.

Det är inte fyra separata insatser. Tillsammans skapar de förutsättningar för deltagande.

Fler vägar behöver byggas tillsammans med unga

Under 2025 deltog 306 unga i Right By Mes rörelsefrämjande aktiviteter. Samtidigt anställdes 20 unga aktivitetsledare med avlönade uppdrag att planera och leda aktiviteter för andra unga.

Mahalah är en av dem.

Hennes berättelse visar därför också en annan dimension av jämlik hälsa. Den som hittar en väg in kan få möjlighet att påverka, ta ansvar och så småningom själv öppna dörren för nästa.

För frågan är inte bara hur vi får fler unga att delta i det som redan finns.

Vi behöver också fråga vilka förutsättningar som krävs för att fler ska vilja och kunna vara med – och låta unga själva vara med och forma dem.

Med stöd från Svenska Postkodlotteriets Stiftelse har Right By Me under snart 3 år kunnat utveckla arbetet med särskilt fokus på tjejer och skapa fler sammanhang där tjejer får möjlighet att röra på sig, påverka och växa som ledare.